lördag 6 mars 2010

Hemma från Jukkasjärvi, och måste plugga som en maniac för att ta igen allt.
MATA bloggen med en bild

söndag 28 februari 2010

Jag kan inte låta bli att tycka att det ändå är ganska chill och sitta och lyssna på jazz, för en gångs skull inte vara konstant hungrig, inte smsa med en endaste jävel, allt är varmt, mitt ansikte ser ut som en urlakad tungmetall - men det är liksom lite soft iallafall!

Sen fick jag en tillfällig flashback till någonstans runt min födelsedag förra året, då jag grät i utklädd till mus, man är så avskalat vacker när man gråter, men det är redan känt faktum.

Chokladglassen som skulle komma till mig kom inte. Den ligger kvar uppe på värdelösa lidl och bidar sig tid.

Till intresseklubben (för jag orkar verkligen skriva ett vettigt inlägg..) jag har en blå VILA kofta som jag aldrig använder, jag har en 5 strlkr för stor jeansjacka, och planerar att mörda mina jeans.

VARFÖR SKA DU MÖRDA DINA JEANS? Dels för att de är för korta, och för att jag behöver en anledning att köpa ett par nya.
Men ta det lugnt, ett par lik-jeans är mycket användbara, faktum är att jag misstänker att de kan bli ännu snyggare som shorts.

Dagens sanning/visdom: Ehm. Hmm.. Om det är plusgrader efter två månaders snöoväder gör man gott i att titta upp om man vistas utomhus. Rasrisken ni vet.
efter mitt senare inlägg gick min dag utför. In och ut ur john blunds land vaknade jag sedan upp och upptäckte att jag var magsjuk. Hemska sjukdom. Det positiva är att jag mår mycket mycket bättre nu! Men efter ett dygn i denna härjande sjukdomens land såg jag ut såhär;
Jag vet inte om det är en så rättvis vinkel, men jag ser verkligen ut som ett BENRANGEL!
Och jag är enormt hungrig, men jag vågar inte äta för jag är rädd att jag inte ska få behålla det.
Jag hade en väldigt feberdrabbad dagdröm igår om att min mage sjöng Should I stay or should I go? Alltså maten, ja, ni fattar.
Annars är jag otroligt sällskapssjuk, mest beroende på att jag knappt fått gå närmre än två meter till någon det senaste dygnet.
Lutar åt att närmsta timmarna fortsätter i exil, och träningen imorgon är borträknad. Magsjuka är verkligen en av de mest energitagande sjukdomarna. Helt sjukt, att man sitter på en golv med en kall handuk mot pannan, men inte orkar sitta upprätt.
Men nu är jag neutralt glad och har dammat mitt rum, specifik sjukdomsyssla som man inte ska behöva göra.
Skulla ringa och övertyga pappa att köpa chokladglass till mig. Vi bor vid värdelösa Lidl, så det finns varken hägendazs eller ben & jerry. Choklad får duga så länge.
TJAO

lördag 27 februari 2010

Jag undrar just på en sak.
Igår var en av de dagarna som var bra men slutade mindre bra. Och då menar jag slutet. Verkligen minuterna innan jag somnat, inte dessförinnan.

Förut tyckte jag i omgångar att mitt liv var perfekt. Jag hade bra relationer med nästan alla mina kompisar, gjorde sakar jag aldrig trodde jag skulle våga, mådde bra, sov bra allt var bra.

Sen i omgångar tyckte jag att mitt liv var mindre bra. Skolan äter upp mig, alla krav på perfektion och allt det som tidigare gått bra var inte längre bra utan måste nu bli bättre.

Kompisar som man tidigare skrattat, lekt, improviserat fram fina minnen måste nu uppgraderas.

Skolan - resultaten måste hålla i sig. MVG en gång så ses det som en förlust att halka ned ett snäpp. Eller tvärtom så får omgivningen en bekräftelse om att jag är mänsklig.

Men vill jag vara mänsklig? Eller vill jag leva livet där lyckan grundar sig på resultat, eller det som hänt? Ska jag bli lycklig för att jag lyckats underhålla min kompis så denne kiknar av skratt, eller ska jag bara vara i stunden? Jag håller på det senare, för man kan inte hålla på och jämföra olika epoker i ens liv med varandra.

Om jag kunde det då borde jag väl kunna det nu. Om jag kunde det då (när jag var mindre) borde jag väl göra det bättre nu? Nej, inte alls. Så fel. Livet ska inte grunda sig på resultat!! Inte ens att man är nöjd över att man drog något roligt skämt som fick alla att skratta. Resultat slutar i prestationsångest. Personlig slutsats. Men om man hela tiden är HÄR och NU blir det ju aldrig något att jämföra med, right?

Det jag egentligen ville skriva var att jag får tillfälliga kvällsdepressioner, vida känt. Av mig det vill säga.

Ni vet när man är riktigt ledsen, man blinkar, blinkar, blinkar för att det inte ska rinna ut något tecken på instabilitet eller svaghet. Men ni vet också hur befriande skönt det är när man bara kan slänga sig i rätt famn, där man får gråta. Att hulkande få hålla på och slita upp och reparera sig själv på obestämd tid. Med rätt person. Avgörande faktum.

Jag blir så ledsen över småsaker som samlas i klump. Och det värsta med det är att man egentligen inte har något main reason varför man är ledsen. Hur ska man göra?

Gå vidare, hoppa över att bry sig över saker som egentligen är som tre svarta sandkorn i en vit öken?

Det känns faktiskt som om det är det bästa alternativet. För småsaker är just småsaker, vi bara inte ser det när vi är inuti småsaker.

torsdag 25 februari 2010

krabba tjena hallå!
Jag ska börja träna en gång varje dag, fuck the winter. Jag ska!!!
Jag är såå peppad att bli bättre!! Moroten, som är varm, är hemlig och kanske inte ens blir av - men det är så bra för att vara sant, så nu jöklar blir det tränas av!!
Imorgon är det beep-test igen, så vi börjar väl där antar jag.. (spyr)
HEJA SVERIGE! Guldet igår? Det gav mig en skuld på tre pussar. Måste betala av skulden imorgon.

Övrigt imorgon; Andreas fyller år! Var så upptagen av det att jag glömde att min brorsa fyllde år..
Ridning, jag har längtat! Måste också komma ut till Johanna snart, där jag faktiskt har öppet erbjudande om att få va med och hjälpa till, tom rida!

Gårdagens konsert var grymt rolig, som alltid! Pepp inför nästa med AF:s flickkör. Smyglyssnade idag. No comments.

Konstaterade också att jag är snygg.

Manboy. Haha. Internt skämt mellan två töser.

Jag har också glömt att duscha efter träningen, så mitt svett har antagligen torkat in och ligger där och fiser sig ljummen tillsammans med ingenting. Duschen nästa!

(Träningen idag; Per var sjuk :( Men vi hoppade höjden iallafall, klarade 1.37-38, rev 1.40. Måste börja klaffa med min omgjorde flopp/sax stil. Sprang 4x200 3x100. Månsteg, utfall (jobbigt!) stretch. Ville springa mera, men tror ärligt att jag skulle behövt lite pushande för att göra det. I verkligenheten)

Teknikprovet gick; mycket text. ö. Ja. Det kännetecknar mina provsvar så exemplariskt så det är ruskigt pricksäkert. Nu dör datorn.

Godnat alla mina läsares föräldrars drömmar!

tisdag 23 februari 2010

Hahaha apgrav, jag har bara skrivit 13 inlägg under hela 2010:)
Vad kan jag säga som ursäkt, jag gillar året?

Januari var faktiskt i princip ett djupdyk i deprissioner som mynnade ut i enbart glädjetårar. tårar. tårar. Men för en gångs skull av glädje.

Varför mår man så piss dagen efter man har vart hemma hos någon och gjort lite urbangade saker? När man släppt på sina hämningar och bara varit sitt enfaldiga ytliga jag. Det knöt sig i magen flera gånger i ångerkramper om kondomer och knackningar.
Ocensurerade tankar som sagt var.
Annars i mitt liv har jag blivit god vän med Lollo, hon är en trevlig prick:)

Jag har inte gått på en endaste fest sedan gamla året. Jag har nästan huvudtaget inte umgåtts ett dugg med någon. Jag har faktiskt fått höra att man ibland kan gå in i perioder när man umgås mest med ingen alls. Jag undrar om för mig att det har blivit ett permanent tillstånd.

Vad obehagligt.

Flytten känns just nu som ett jävligt jobbigt sugmärke. Förlåt förlåt pappa jag vet att du anstränger häcken av dig. Men det är så jobbigt att ta sig någonstans
-. det beror på att jag är världens mest bekväma bortskämda unge som skapats under någrolunda omständigheter, men det tar vi inte hänsyn till.

På SOMMAREN som aldrig kommer, blir det lättare, ja svär. Och då mina kära utvalda vänner kommer ni få träffa mig mycket oftare!

Jag har faktiskt lärt känna en ny person under 2010 och jag är jävla stolt. Även om det inte går ihop med resten av mitt umgängesliv, men faktiskt, det bryr jag mig inte om!

Vet ni vad jag tillkännagav på ordinära nyårsafton?
år 2010: Det här året ska jag vara för djälvig, nu ska jag inte ursäkta ett dugg för mig själv längre. Rebelliskt!!!

Jag har en annan teori som jag tänkte på senast i bilen x antal timmar sedan:
Våran uppfattning om oss själva slumpar sig bara på vilka som har betydande åsikter i våran omgivning.

KOM IGEN! Om den snyggaste, coolaste killen i klassen skulle tillkännagett att han tyckte du var det hetaste som fanns, skulle du då inte heller tro på det?
Men tänk om du ändå var det, men ingen sa det till dig? Hur stor är då chansen att du upptäcker det?
Nu pratar som om mina medmänniskor i alla åldrar, detta syndrom begränsar sig inte bara till hormondrabbade tonåringar - vem säger att självförtroende kommer som ett paket på posten när man blir "vuxen"? Det tror inte jag ett dugg på. Och jag tror inte heller på att man måste höra andras bekräftelse för att se sin egen skönhet.

Men jag måste erkänna för att kunna hålla sanningen mot mig själv att jag faktiskt ibland är en jäkla bekräftelsenarkoman. Inte förlåten.
Jag vet att jag är vacker, söt och snygg - allt möjligt, men att jag ibland tvekar. HUR kan man då vara så dum att man mår bättre bara för att man råkar vara så manipulerande att man drar det ur andra?
SLutsats, det är sjukt vad vi tror på. Om någon yttrar det högt blir det plötsligt till dagens sanning. Hur snygg du är bedöms alltså på vem du umgås med?
BULLSHIT! Du väljer själv hur vacker du är, ärligt. För om du nu inte är väldigt lyckligt lottad tror jag sällan att du har någon som du när självkänslan tryter plötsligt hasplar ur sig en massa komplimanger. (Jag är full av skit ibland, vem har såklart inte det om jag?)
Mer ingående så har jag ett syndrom;
Hösttermin; MVG MVG MVG (varför berör min blogg alltid plugg?!?!?!?DÖ SKALLE)
Vårtermin: dalande resultat.se Varför drar jag så enormt tidigt den slutsatsen? Hm. Fick bara VG på franskan. Hm. Har inte pluggat på vare sig teknik eller engelska idag. Idag var sista pluggtillfället innan fucking provet. Jag hoppas hoppas hoppas hoppas och ska ska ska få mycket väl godkänt på båda. Jag har förtjänat det.

Sedan Anders Undvall eviga spöke som naturligtvis dyker upp på sämst valbara tillfälle. Jag är måttligt ganska mycket hobby intresserad av revolutionerna (jag läste 5 sidor i en bok om fr. rev.) så därför känns det kött stjärt att jag inte orkar/t börja med det. Jag vet nämligen att det annars blir slas has. Och nu kan man defenitivt få ännu mer uppgifter, vilket vi har. Och det betyder mera tidsfördriv på´t.

Annars så var praoen kul. Intressant. Lite läskig. Lite allt möjligt. Springa mycket, för vi var ofta i sista minuten ute.

Christer har introducerat mig till att man kan hitta allt man vill förutom Monki.

Just nu är det en okänd man i vår lägenhet.

Jag bör bör bör plugga.

En annan sak har jag och min mamma kommit överens om; att om man ska göra något ska man INTE försöka (där var vi dock lite delade) man ska bara BESTÄMMA sig!

Jag har bestämt mig för att; komma i tid
lära mig åka buss
måla mer
sjunga mer
spela mer gitarr
prata franska
träna mycket mycket mycket (bara för mitt huvud har ätstörningsproblem så det skriker om det)
Justnu vill jag bara ge upp ringa till markus och gråta.
uh uh uh. jaalalala.
Varför fastar jag i denna olidliga datorfälla full av trssliga anemoner som vill ÄTA mina kak-hjärnceller. Idag var det favorit i respris säga hejdå till Johan. Det har var så kul att ha honom här. Nu är han borta igen. Borta med vinden. Varför har jag aldrig läst den boken?

Förövrigt så är det just fuckingjävlateknik helvetet som behöver pluggas på. Jag känner absolut så väl förberedd, jag har hattrick i varendaficka. Jag har till och med döpt min pluggmapp till MVG. Så peppad är jag. Seriöst inlägg kommer snaaart

onsdag 17 februari 2010

stackars stackars anja;(
Hon kommer till OS, troligtvis kanske sista gången. Har en jäkla bra chans att ta silver (GULD!) också tappar kontroll över farten, men satsar för att det är OS.
Fy fän.

Och sprinten gick också skit.. Stackars Anna Olsson.

Praoen går toppen, jag ska bli performance scenograf ^^

söndag 14 februari 2010

köpte inte nya strumpbyxor idag, utan jag matar nämligen min blogg med bilder så den överlever
glad alla hjärtans dag
jag sa till en grabb att jag älskade honom, han visste precis inte/kanske hur han skulle tolka det
jag har blivit vän med en ett år yngre människa, fantastiskt.

Jag gick omkring med solglasögon idag, bara för att se arbiggig ut. Det var äkte ray-bans, så det var mest coolt
Jag gick till jonte för att hämta lite borttappade kläder
Crister var här o det var mys

Imorgon är det prao i mitt hus, dette blir ytterst spännande!

fredag 29 januari 2010

i can do anything!
with a little bit of help men jag can do it without it. i think
flyttadig blev bra. jag gillart.imorn ska jag se det i dagsljus. nu ska jag ringa my toyboy Tony

söndag 17 januari 2010

min vän calle har bäst musiksmak
John Mayer - Heart of life (acoustic)

lördag 16 januari 2010

tack lollo jag älskar att du la ut vad mina numera favorit låtar är. johnossi. OMMMMM jag gillar de. JAG ÄLSKAR DIG LOLLO!

torsdag 14 januari 2010

tja brur. vi flyttar imorgon. fasen, jag hann inte med vad man skulle gjort i det perfekta att göra det rummet.

fredag 1 januari 2010














2010 here we go again. Fast, insideinformation; den 30 Januari smäller det - då är det nyår på riktigt..